tisdag 16 juli 2013

Sista andetaget

Hej...

Mitt namn är Patrik. Jag är/var sambo med Eva.

Det är så att Eva gick bort måndagen den 8/7 runt 9 tiden.
Hon vaknade den morgonen på glatt humör, hon hade bett sköterskorna på Axlagården att måla hennes naglar och sminka henne lite lätt. Det är vad sköterskorna där sa.
Sedan mot halv 9 så ringde dom från Axlagården å sa att jag måste komma upp på en gång, för att Eva har drastiskt blivit sämre i andningen.. Jag säger åt våran son att fort slänga i sig lite frukost så vi kan fara upp på en gång, men dom ringer och säger sedan att jag kommer nog inte att hinna upp. Vilket vi inte gjorde.. Hon gick bort några minuter innan vi kom dit.
Det var en tung dag, och dagarna som följt har varit lika tunga.. Jag kan inte förstå att hon är borta, men ibland så känns det bara så verkligt... Vissa stunder så sitter jag bara och tittar på kortet på henne å tänker i evigheter. Men det är väl så det är,, vad vet jag.. 
Våran son tar det på sitt sätt. Han visar inga direkta känslor som jag kan hjälpa honom med, utan mest så vi sitter och pratar om mamma..

Hon var en sån underbar människa , som spred solsken överallt hon va.
Hennes leende gjorde att man direkt blev glad.
Det har tillkommit en sådant stort mörkt hål efter hennes bortgång, som ingen någonsin kommer att kunna fylla hos oss som stod henne nära.

Vi får glädjas över att Eva inte har ont längre. Och att hon ser ner på oss å ser efter oss.


Farväl min älskade vän.. Du är saknad av oss alla......


Mvh

Patrik och Pontus



5 kommentarer:

  1. Vila i frid Eva.
    Kram till er

    SvaraRadera
  2. Fint skrivet. Hon var en underbar människa. Saknaden är stor <3

    SvaraRadera
  3. Kommer aldrig att glömma den härliga tjej du var! ♡ Du var enormt stark och jag beundrar det hos dig. Få är som du, så fortsätt vara den☆du var här nere hos oss, där du är nu.

    Vi möts i Nangijala ♡
    /LML

    SvaraRadera
  4. Å va fint skrivet.Vila i frid Eva

    // Agneta

    SvaraRadera
  5. Många varma kramar till er båda Patrik och Pontus. Jag lärde känna Eva via mail då vi fick kontakt eftersom vi blev sjuka samtidigt vintern 2009. Har följt hennes resa här och är så ledsen. Vila i frid Eva, jag förstår att du är innerligt saknad.
    / Linda från Gällivare

    SvaraRadera